Solinstrålning

Vassruggarna vid Stora Fäsjön

I fonden spelar råkarna på Stora Fäsjön en vacker ismelodi. En och annan nötskrika ger sig också till känna. Landet och människorna är indränkta i januarisol. Jag går och drömmer vid det som kan bli ett Edens lustgård om allt går i lås, en plats där såväl den ekologiska, sociala, ekonomiska som andliga aspekten av livet kan komma till uttryck. Biodynamisk odling och permakulturdesign i vid bemärkelse är våra inspirationskällor. Jag skulle gärna se att Råmossen, byn mellan de tre sjöarna, kan bli en plats där vi får möjlighet att utveckla hjärtans, hjärtats och kroppens intelligenser. 

Bad- och båtviken vid Stora Fäsjön alldeles invid tomterna

Målet med dagens utflykt var tvåfaldig: dels hur det går att ta sig till Råmossen med kollektivtrafik och apostlahästarna, dels vilken av de två tomterna
som har den bästa solinstrålningen, ett begrepp hämtat från permakultur. 

Bussresan gick på 19 minuter (11 kilometer) mellan Alingsåsterminalen och hållplatsen Sadelsten strax efter Östadkulle. Sedan tog det cirka 20 minuter (2 kilometer) att gå upp till Råmossens första gård Fredrikshult. Sedan återstod det cirka 10 minuter (1 kilometer) till tomterna. Förmodligen går det att gena till tomterna från Fredrikshult och på så sätt spara 500 meter. 

Den östra ljusa och platta tomten

Solinstrålningen var betydligt bättre på den östligaste av tomterna. Den västra är oerhört mörk så det finns nog inget alternativ om både vi och växterna ska få ljus. Den östra tomten har dessutom bäckar på tre sidor som verkar hålla borta vildsvinen. De verkar fungera som ett slags vallgravar.

Den västra mörka och kuperade tomten.